Jag var med och skrev historia

Ja då var det dags igen och skriva av sig lite efter ett uppehåll. För skrivandet har inte alltid varit en självklarhet för mig.

JONAS SÄF

På byggprogrammet i Falköping snappade mina bygglärare upp mig. För första gången i min skol-historia så var det äntligen någon som ville hjälpa mig. (Min mor hade försökt i sin iver i många år) och  för det så är jag evigt tacksam.

Jag blev, om man kan utrycka det så, diagnostiserad med dyslexi. Jag är dyslektiker och skäms inte en minut för det . Vi är många, speciellt praktiker som dras med detta problem, vi har det i händerna men inte i huvudet, vi är inte dumma vi har bara svårt att skriva och läsa.

Efter hård träning med hjälp från min mor, mormor, moster och litteratur från mina kamrater i Byggnads så har jag nu lärt mig behärska det svenska språket.

Så ge aldrig upp. Det finns hjälp att få, ta den hjälpen och nästa generation kan föra skrivandet vidare i Byggnads historieböcker.

Jag fick vara med och skriva historia

Vänner! Ja, på tal om detta fina namn, kamrater.

Tisdagen den 11 februari 2025. Isande kyla ute, solen börjar skymta i fjärran. Jag sitter på tåget med mina kamrater från Byggnads väst, det snicksnackas och skrattas. Det känns som att sitta i en bubbla av förväntan.

Vi är på väg att skriva historia och jag – som för första gången någonsin sitter med på tåget som ska ta oss till Stockholm – känner en stolthet och beundran över dessa människor. Jag känner mig förväntansfull inför vad dagen ska ge.

Vi ska denna dag vandra från Humlegården till slutdestination Storgatan 19 där Svenskt näringsliv ligger.

Nu är det dags för avtalsväxling med motparten Byggföretagen.

350 byggnadsarbetare från syd till norr står färdiga med fanor och plakat för att tåga den cirka en kilometer långa vandringen mot slutdestinationen svenskt näringsliv. 

Vi för talan kan man säga, med råge. Med trumslagare och megafoner ropar vi ut vårt budskap.

"Fy fan vad häftigt"

Alla ska höra, och hör gör nog hela huvudstaden. Folk runt omkring oss stannar upp, skyltfönster får ännu fler skyltdockor, vi har ögon och öron med oss, vi är mittpunkten där och då och känslan jag har i mig är ”fy fan så häftigt detta är”.

Här går jag med mina kamrater från Skaraborg, Byggnads väst med vår regionsordförande Patrik ”Jerka” Jerksten i täten tillsammans med alla andra övriga regioner.

Än en gång ska vi sätta ned foten och visa vem som bestämmer.

Siffran 13. Den lägger jag på minnet från denna dag 2025.

Tretton fantastiska människor deltar från region väst. 

Väl framme vid ”borgarnas hus” möts vi än en gång av blickar. Blickar som denna gången ser förvånade ut.

Nringslivets hus  har förvandlats tillfälligt från näringsliv till en ”stadion” där vi, Byggnads med vår prakt, stolt visar upp våra 350 starka röster och kämpar.

Vi är där för att med verbal motståndskraft visa att ”Vi kan banne mig vi med”. Och det visade vi också. Budskapet verkar ha gått fram att just det ”vi ger oss inte”.

Vi vill ha en bättre arbetsmarknad, en arbetsmarknad med färre UE-led, bättre arbetsmiljö, mer pengar i plånboken, lika löner och bort med den kriminalitet som existerar i vår bransch.

Brinner för arbetsmiljöfrågor

Vi gjorde något stort, jag fick vara med och det är jag så glad över.

Kim Söderström, Byggnads ordförande överlämnade till slut våra avtalskrav och nu väntas avtalsrörelsen dra igång på riktigt.

När vi nu snackar avtal så vet nog några redan svaret vad jag själv vill. Jag brinner ju för skyddsfrågor. Jag vill att alla ska få komma hem efter jobbet, alla ska ha någonstans att kunna sitta och äta.

Skyddet i branschen kan bli bättre och utvecklas ännu mer i våra avtal samt lagar.

En annan sak som jag är mycket för är antalet underentreprenörsled så kallat UE-led. Kan vi få ner detta till Max två vinner vi mycket på detta.

Om företagen anställer fler egna arbetare blir kvaliteten på arbetena bättre. Vi får fler arbetskamrater vilket bidrar till starkare lag och på så vis så kan vi trissa upp ackordet. Även här har skyddet en stor betydelse.

Mer egen personal, bättre kontroll på arbetsmiljön, det vinner företagen på i längden. Till exempel genpm att antalet sjukdagar kan minskas.

Jag är säker på att fler, ja ALLA skulle vara med i facket. Ja för det är ju en självklarhet i ett arbetslag.

Jag skulle kunna dra än mer exempel men vi stannar där nu.

Kim Söderströms vilja är fullständig

Kvällen går mot sitt slut men innan det tar vi tunnelbanan till Solna och Folkets hus. Hungriga magar mättas med korv och bröd, kaffet värmer våra kroppar efter en kall dag.

Vi får lyssna till Svensk byggkontroll och vad deras huvudsakliga uppgift är. Kim Söderström avslutar kvällen med att visa upp och berätta om vad vi fått i utbyte av avtal från motparten.

Hans energi och vilja till att driva igenom det vi VILL är fullständig och han visar tydligt vilka han företräder. Han företräder oss, Byggnads och ingen annan.

Tack för det Kim!

På det försenade tåget hem efter en matbit och en öl på Centralstationen i Stockholm sitter jag där igen, med mina kamrater från Skaraborg och inser hur jäkla lyckligt lottad jag är att få lärt känna just dessa individer.

De är bara bäst, de är studiecirkeln SBBA, de är kämpar och jag är så glad att få vara en del av detta. Det tjoas och tramsas igen och skämten ligger som en dimma man inte vill ta sig ur.

Skratt får man med denna grupp av kamrater så det räcker till, det vill jag lova. Inga namn nämnda men personerna i fråga vet nog vid detta laget vilka jag syftar på.

Som sagt jag har världens bästa människor kring och runt mig, något alla ska ha 2025.