"Babs" fick livränta – tackar Byggnads
För sex år sedan drabbades Bengt-Göran Johansson av en allvarlig olycka. Med hjälp av Byggnads har han nu rätt till livränta och får samma lön som tidigare.
Bengt-Göran tackar sitt medlemskap i Byggnads och kollektivavtalet.
2011. Bengt-Göran "Babs" Johansson jobbar på en arbetsplats vid ett ridhus i Lidköping. Han håller på med armeringsmattor och en teleskopkran ska lyfta en av dem. Bengt-Göran ska lossa sista kroken när han plötsligt lyfts upp med mattan och faller handlöst från tre meters höjd.
– Det var ett ögonblicks verk. Det small bara till och så låg jag där.
Han berättar om händelsen när vi möts i Folkets hus i Lidköping. Byggnads ombudsman Morgan Karlsson är också med.
Bengt-Göran bröt axeln och handleden, ett ledband gick av.
– Det har varit mycket krångel efter det. Jag kan inte lyfta armen över axelhöjd. Handleden är väldigt stel, säger han och visar.
Svårt hitta jobb efter olyckan
När han råkade ut för olyckan var Bengt-Göran 56 år och kunde inte fortsätta med sitt yrke som betongare i byggbranschen. Han blev sjukskriven. Efter den perioden var det svårt att hitta nya jobb.
– Jag har ju lång erfarenhet. Men jag har en stor ryggsäck med min sjukdomsbild. Det hänger med en. De vill ha unga och friska personer.
Så småningom fick han hjälp av Galaxen med att skaffa ett nytt jobb.
Bengt-Göran kom också i kontakt med Morgan Karlsson på Byggnads kontor i Trollhättan.
– Morgan upplyste mig om att jag kunde söka livränta. Jag samlade ihop samtliga handlingar och skickade in dem till Försäkringskassan, säger Bengt-Göran.
Tvingades vänta i två år
Efter två långa års väntan blev ansökan godkänd den 30 mars förra året.
– Det kändes fantastiskt. Jag är så tacksam mot Morgan och även Ros-Marie Bylund och Katrin på förbundet, säger Bengt-Göran.
Han fick ut pengar retroaktivt och har nu en livränta som kommer varje månad. Det innebär att Försäkringskassan betalar mellanskillnaden så att han får samma lön som innan skadan.
För tillfället jobbar Bengt-Göran på en lönebidragsanställning åt kommunen i fritidslaget på ishallen i Lidköping.
Han uppmanar alla att gå med i facket.
– Det är en solidaritetshandling. Ensam är inte stark. Våga inte chansa, tänk längre framöver.
Det är därför han gärna berättar sin historia.
– Jag vill lyfta fram hur viktigt det är att vara med i facket. Många unga kanske tänker att de inte behöver vara med. Det flyter på och just nu finns det gott om jobb. Men det kan också vända snabbt om du råkar ut för en skada eller sjukdom. Då står du där ensam om du inte är med i facket. Du är chanslös.
PETER GUSTAFSSON