Q&A webbinarium: Nu slutar vi blunda för fusket
Den 28 april bjöd Byggnads Stockholm-Gotland in representanter från Veidekke, Peab och Stockholmshem till ett webbinarium för att diskutera arbetslivskriminalitet och osund konkurrens i byggbranschen. Under webbinariet ställdes en rad frågor från deltagarna, och på den här sidan har Byggnads Stockholm-Gotland besvarat dem.
Fråga: När ska hinder för informationsutbyte och samverkan mellan statliga institutioner ske? Vad behövs i ändrad lagstiftning för att det ska ske? Bör frågorna ägas av ett särskilt departement? Vilket?
Svar: Frågan om informationsutbyte mellan myndigheter utreds just nu på riksdagsnivå, men det är svårt att säga när det blir en förändring. Allt handlar om att säkerställa sekretessen i frågorna. Förslagsvis ska sekretessreglerna mellan myndigheter ändras alternativt bör det startas en myndighet som koordinerar arbetet.
Fråga: Vilka krav ska ställas gemensamt på statliga institutioner?
Svar: Vi som parter har startat Fair Play Bygg som är ett samarbete för att skapa förändring. Dessvärre går det inte tillräckligt fort på grund av att det krävs stora förändringar i myndigheternas arbetssätt.
Fråga: Vad kan man göra för att bli aktiv som medlem?
Svar: Börja med att prata med dina arbetskamrater, kanske om en utmaning ni har ute på arbetsplatsen eller samhället i stort. Delta även på ett kretsmöte och träffa andra aktiva i Byggnads. Vill du sedan bli fackligt förtroendevald får du gå utbildningar och får en starkare koppling till Byggnads som organisation.
Fråga: Bortsett från arbetskraft så behövs det material för att bygga. Ni som är ”hederliga” köper in byggmaterial från leverantörer. Ni är stora kunder. Går det inte stoppa fusket med att ni ställer krav på att era byggmaterial producenter inte ska leverera till arbetsplatser och företag som ägnar sig åt kriminalitet? Är ni beredda att bojkotta de leverantörer som indirekt stöder kriminalitet?
Svar: Svårt att besluta vart någon skall köpa sitt material det man har är att miljöklassificera materialet och med det så skulle man kunna hävda närproducerat men ej provat i vår bransch.
Fråga: Vilken form av entreprenad är bäst kompatibel med låg kriminell verksamhet?
Svar: Generalentreprenad eller en total entreprenad där man som beställare krav ställer i upphandlingsskedet om kontroller samt uppvisande av entreprenadupphandlingarna.
Fråga: Vad händer med den framtida kompetensförsörjningen i branschen om vi inte får stopp på detta?
Svar: Min bild är att vi blir en lågstatus bransch och att vi kommer att tappa flera generationer på grund av att vi inte får ut ungdomar i arbete under ordnade förhållande.
Fråga: Hur ser beställarna på att svenska byggledningsföretag utan egna yrkesarbetare kan bygga billigare och snabbare än svenska byggföretag? Funderar man på varför det är billigare, och hur arbetstidslagen följs mm?
Svar: Att de till viss del behövs men att det skall vara kostnadsneutralt och inte ett konkurrensmedel mot sämre förutsättningar för de anställda. Men vi vet om att det finns och vi försöker stävja det i upphandlingsskedet.
Fråga: Kan entreprenörerna förstå att med eget anställt folk, följer mindre oegentligheter och fler som vill bli byggnadsarbetare?
Svar: Det finns för- och nackdelar med frågan, men vi håller med i det stora hela.
Fråga: Hur vore det om de stora företagen anställer egen personal? Det går utmärkt att anställa utländska arbetare, det gjorde vi på 50-60-70-talet när finländare och italienare anställdes i industrin.
Svar: Det är ett bra exempel. Vi har inget emot att anställa utländsk personal, men de ska ha yrkeskompetens.
Fråga: Hur får vi de besluten ifrån toppen hela vägen ner i organisationen, hur får vi inköp, beställare att ta ansvar?
Svar: Öka vår aktivitet i de fackliga leden med att utse personer som har kontakt och kontinuerliga möten med VD eller liknande personer. Men det kräver ett intresse från båda sidor.
Fråga: Hur får vi de utländska schyssta företag att ta ansvar och vara med och utbilda lärlingar till yrkesbevis i framtiden. Företag har naturligtvis en konkurrenssituation att inte ta med i upphandling med att räkna in utbildningskostnader. Fel? Måste tas med i avtals/upphandlingen på objekten förhandlingarna ex. i kommunen?
Svar: Det handlar om att vara kravställande i upphandlingsskedet från beställaren.
Fråga: Hur ställer ni er till utökat fullmakt till FFV till att kontrollera UE mera brett?
Svar: I våra företag så finns det redan och vi ser vinsterna med det samarbetet.
Mer om webbinariet
Läs mer och se webbinariet i efterhand genom att klicka här.