"Tillsätt en tjänsteminister för att skapa fler jobb"

Gemensamt upprop: Tjänstesektorn måste bli tillväxtmotorn för Sverige. Det är inte en dag för tidigt att släppa den svenska bruksnostalgin. Alla är nu överens om att de nya jobben kommer i tjänstesektorn. Den är i dag större än industrisektorn, både i antal sysselsatta och som andel av BNP. De personliga tjänsterna har den starkaste tillväxtpotentialen av alla sektorer inom den kommande tioårsperioden. Men om tjänstesektorn ska utvecklas måste politiken ändras och samordnas på många områden. Ett klokt beslut vore därför att utnämna en tjänsteminister till den nya regeringen, skriver representanter för arbetsgivare och fackförbund.

Grunden för det svenska välståndet har funnits i skogen, malmen och industrins utveckling. Fred, genomtänkt infrastruktur, gott innovationsklimat och goda relationer mellan parterna på arbetsmarknaden har också spelat viktiga roller.

Och visst är råvarurelaterad industri fortfarande mycket viktig för Sverige, liksom satsningar på teknikutveckling så att Sverige fortsatt kan vara i framkant. Men den största tillväxten hittar vi i dag inom upplevelse- och tjänsteproduktion. För oss som arbetar i tjänstesektorn är detta ingen nyhet. Nu börjar även andra uppmärksamma detta.

När en av landets ledande affärstidningar i augusti lät en panel av tio tunga näringslivsnamn peka ut i vilka branscher de nya jobben kommer var enigheten stor. Även näringslivspersonligheter med bakgrund i industrin som Carl Bennet, Sten Jacobsson på ABB och Anders Rune, chefsekonom vid Teknikföretagen, sade med en mun: Det måste till en aktiv satsning på tjänstesektorn. Det är där potentialen för tillväxt är störst. Samma sak har uttryckts från såväl Saco, TCO som LO.

Även bland politiker har ett uppvaknande skett, vilket flera goda förslag i valrörelsen har pekat på.

Det är inte en dag för tidigt att släppa den svenska bruksnostalgin. Tjänstesamhället är inget diffust framtidsprojekt. Det är redan här, och det är dags för kraftfulla åtgärder som underlättar företagande och sysselsättning i tjänstesektorn. Tillväxt är inte nödvändigtvis en skorsten som ryker, det kan vara specialflyg från Umeå till Landvetter med buss till Ullared för en heldags shoppingturism eller en sms-tjänst för att säkerställa att patienter kommer till avtalade tider i vården eller IT-tjänster till industrin som effektiviserar kundkontakter.

Fram till år 2020 väntas turismen i världen öka med minst fyra procent per år. I Sverige är turismen större än jordbruket, skogsbruket och fisket tillsammans. Besöksnäringen växer i dag med uppemot tio procent per år och har en export - det vill säga utländska turisters konsumtion i Sverige - på över 60 miljarder kronor per år. Turismen skapar i dag såväl ökad handel, nybyggnation, transportsatsningar som utveckling av nya upplevelseföretag.

Många andra tjänstebranscher är lika heta och de personliga tjänsterna beräknas ha den starkaste tillväxtpotentialen av alla sektorer den kommande tioårsperioden. Detta skapar nya jobb eftersom tjänstesektorn per definition är personalintensiv. Sammantaget är tjänstesektorn i dag större än industrisektorn i Sverige, både räknat i antal sysselsatta och som andel av BNP. Tjänstesektorn utgör 48 procent av BNP medan varuproducenter står för 30 procent av BNP.

Kanske säger någon att den där tjänstesektorn verkar ju klara sig på egna meriter, utan politik. Tyvärr är inte det fallet. Tjänstesektorn är en vildvuxen rabatt som behöver gödning, struktur och ansning. Och den spretar över många politiska områden. Det handlar om ändringar i näringspolitiken, utbildningspolitiken, skattesystem, arbetsmarknadspolitiken, inom kulturpolitiken och när det gäller rättsväsendets prioriteringar. Det är för att klara att samordna detta som vi anser att det behövs en tjänsteminister som har fullt fokus på de aktiva satsningar som staten måste bidra med för att underlätta tillväxt och därmed skapandet av nya jobb.

Vi som representerar tjänstesektorn delar en stark frustration över att mindre än tio procent av anslagen i den senaste forskningspropositionen riktas till den privata tjänstesektorn. Alltför lite forskning i Sverige rör kundbeteende, turism, handel och byggnation. Likaså behövs forskning om hur de nya jobb som skapas kan bli långsiktigt hållbara för dem som utför tjänsterna och om kopplingen mellan industri- och tjänstesektor. Det är ingen hemlighet att många företag som vi räknar som industriföretag utvecklar eller redan har ett stadigt ben som tjänsteproducenter, och att många av tjänsteföretagen har sin grund inom industrin.

Många av systemen runt företagande i landet, såväl skatter, regler som stöd, är byggda för den tillverkande industrin. Det innebär att de inte alltid är optimala för tjänsteföretag. En allmän skatteöversyn bör genomföras snarast.

Svensk besöksnäring har stora expansionsmöjligheterna om entreprenörskap, nationella strategier, marknads- och infrastruktursatsningar får gå hand i hand. Sverige bör satsa lika mycket som andra jämförbara länder för att få fler utländska turister och affärsresenärer.

Det krävs gemensamma satsningar där byggande, handel, transporter och upplevelser koordineras. Med andra ord infrastruktursatsningar som samhället måste understödja.

Tjänstesektorn kan inte tillåtas vara synonym med svartjobb, tillfälliga anställningar, momsfusk och kortsiktighet, vare sig i människors medvetande eller i verkligheten. Konkurrens på lika villkor är avgörande. Här har självklart vi i branschen ett ansvar, men vi behöver fortsatt draghjälp av regering, riksdag och myndigheter. Typgodkända kassaregister och personalliggare är på gång, men här krävs ytterligare arbete för att utöka kontrollen.

Tjänstesektorn - Sveriges viktigaste och mest jobbskapande tillväxtsektor - måste sättas i fokus under den kommande fyraårsperioden. Därför har vi, fackförbund och arbetsgivarorganisationer, slutit oss samman och försökt att se förbi våra åsiktsskillnader för att i stället fokusera på utveckling.

Landets nyvalda politiska majoritet bör se med lika stort allvar som vi på tjänstesektorns möjligheter och utmaningar. Ett klokt första beslut vore därför att tillsätta en tjänsteminister med ansvar att se till att tjänstesektorn blir just den kraftfulla tillväxtmotor för landet som den har förutsättningar att vara.
Jonas Milton, vd Almega, Hans Tilly, förbundsordförande Byggnads, Hans Öhlund, förbundsordförande Fastighets, Lars-Anders Häggström, förbundsordförande Handels, Ella Niia, förbundsordförande Hotell och restaurangfacket, Holger Eriksson, förbundsordförande HTF, Dag Klackenberg, vd Svensk Handel, Mats Hulth, vd Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, Bo Antoni, Sveriges Byggindustrier, Martin Viredius, 2:e vice ordförande Transport, Peter Jeppsson, vd Transportgruppen.