Produktiviteten i byggsektorn skapas inte av lönekonkurrens

Inte sedan Fredrik Reinfeldts pressekreterare Edvard Unsgaards famösa inlägg på Facebook om bajs har en borgerlig pressekreterares debattbidrag i social media, som Jonas Petterssons (c) YouTube-film om lata byggnadsarbetare, skapat sådan debatt i bloggosfären och traditionell media.

Centerpartisten Jonas Pettersson, tillika riksdagskandidaten, har lagt ut en egenhändigt tillverkad film på YouTube. Jag vet inte vad Jonas syfte med filmen är, men jag antar att den syftar till att skapa debatt om produktiviteten inom byggsektorn. Istället har Jonas lyckats reta upp en hel yrkeskår och stora delar av sitt eget parti.

Centerpartiets partisekreterare uppger till Aftonbladet att han är missnöjd med kampanjen.

Till TV4 säger kommunalrådet Lars O Ericsson, "Att påstå att byggnadsarbetare är lata och mest fikar eller står och hänger samt att de är ineffektiva i sitt arbete är mycket häpnadsväckande och jag tar helt avstånd från detta. Tur att denna person som utger sig för att vara Centerpartist till och börja med inte finns i vårt län som riksdagskandidat och jag hoppas när alla listor i landet är antagna att han inte finns med över huvudtaget. Byggnadsarbetare är liksom nästan alla andra medborgare i landet "ivriga bävrar" och jobbar hårt och effektivt. De utgör ett viktigt instrument i Uppsala för tillväxtens skull då inflyttningen till vår kommun är mycket stor. Smygfilma är dessutom maffiametoder!"

På olika bloggar har centerstudenternas ordförande, Karin Ernlund, skrivit, "Att Jonas försöker visa att byggarbetare inte jobbar på jobbet är skamligt för Centerpartiet".

Listan med upprörda röster och arga byggnadsarbetare kan göras betydligt längre. Men säga vad man vill om Jonas Petterssons riksdagskampanj, han tar upp en intressant fråga, produktiviteten inom byggsektorn. Problemet är att Jonas närmar sig frågan från fel håll och presenterar fel lösningar.

Om Jonas Pettersson, som han skriver på Newsmill (27/1), hade varit flink på att hitta fakta i databaser hade han hittat den senaste stora undersökningen om produktiviteten i byggsektorn. Statskontoret har på uppdrag av finansdepartementet analyserat utvecklingen inom byggsektorn. Dessutom har regeringen också tagit initiativ till rundabordssamtal om utvecklingen inom byggbranschen. Jag sitter med i de diskussionerna.

I sin rapport "Sega gubbar" ger Statskontoret en nulägesbeskrivning av byggsektorn. Det är faktiskt en mycket intressant läsning för den som, likt Jonas Pettersson, är intresserad av byggsektorns framtid. För mig personligen och för Byggnads som organisation är framtidsfrågorna väldigt viktiga och av stort intresse. Rapporten slår också tydligt fast att det finns problem i branschen och att det är arbetsmarknadens parter som äger möjligheten till konstruktivt samarbete för att lösa framtidens utmaningar.

I rapporten sägs att det har varit kraftiga prisökningar i branschen men att lönerna inte har ökat snabbare än industrin. Detta tycker jag är ett grundskott mot arbetsgivarna och borgerliga politikers, främst centerpartisters, ständiga angrepp på våra kollektivavtal och ackordslönesystemet. Här konstaterar en utomstående part att byggbranschens problem och framtidsutmaningen finns någon helt annanstans än i lönesystem och kollektivavtal.

Fortsätter man läsningen av rapporten så klargörs det att byggbranschen lider av ökat antal byggfel, långsam förändringsbenägenhet och att intresset av effektivisering, kompetenshöjning och utveckling är låg hos byggföretagen oavsett konjunkturläge. En av orsakerna till detta är att det brister i ledarskap, kommunikation och erfarenhetsåterföring i utförarledet.  

Enligt min uppfattning är det just dessa frågor som vi parter i byggbranschen borde diskutera och få en samsyn kring. För som Statskontoret skriver så måste vi ta tillvara medarbetarnas kunskaper och egna tidigare erfarenheter från liknande projekt för att undvika kvalitetsbrister. I byggplaneringen ges byggnadsarbetaren inte möjlighet att delta och det saknas kompetenshöjande åtgärder i form av fort- och vidareutbildning.

Jag brukar ofta ta upp den s.k. Concordiarapporten som ett gott exempel på byggprojekt där byggnadsarbetarna varit med tidigt i projektplaneringen och att man har tagit vara på tidigare erfarenheter. Resultatet från Concordia visar på bättre effektivitet vid byggandet, bättre kvalitet i slutresultatet och medarbetare som trivs i större utsträckning. Det är också ett lönsamt sätt att arbeta för byggföretagen.

Därför är jag förvånad att Jonas Pettersson och flertalet centerpartister inte har lagt mer fokus på denna typ av framtidsfrågor. Istället har man förblindats av en nyliberal dagordning där man ska minska fackets inflytande och försämra kollektivavtalen.

Universallösningen på byggsektorns produktivitetsproblem är enligt Jonas Pettersson internationell konkurrens. Fler utländska byggföretag i Sverige för att pressa priserna och öka takten. Underförstått låglönekonkurrens.

Givetvis ska vi ha utländska företag och utländska byggnadsarbetare på våra arbetsplatser, men de ska inte konkurrera med lägre löner eller sämre arbetsvillkor. Byggbranschen har aldrig utvecklats genom låglönekonkurrens.

Min vision är en bransch som bygger på yrkeskunskap, goda anställningsvillkor och varaktiga relationer mellan anställda och arbetsgivare. Jag ser en byggindustri som är kapitalintensiv och tekniskt dynamisk. De anställda är välutbildade och har goda anställningsvillkor. Kostnaden för yrkesutbildning, hälsovård och arbetsmiljö samt förmåner vid arbetslöshet finansieras via skatter eller branschgemensamma system. Det handlar alltså om en investering i kompetens.

Ps. Borde inte centerpartiet lyfta bort Jonas Petterssons film som ett bra exempel (till och med briljant), från sin officiella webbskola? Ds

Till debattartikeln på Newsmill