Det är en rättvisefråga
Debatten om löner, byggnadsarbetare och Vaxholm har varit högljudd senaste året. Som så ofta när tonläget blir högt är det lätt att tappa nyanserna och budskapet.
Vad vi från Byggnads lyckats med är att tala om att vi vill ha svenska kollektivavtal på arbetsplatserna. Vi vill inte att arbetare ska ställas mot varandra och konkurrera med låga löner och dålig arbetsmiljö. Vad vi inte nått fram med är att denna kamp är en fråga om rättvisa. Rättvisa som innebär att oavsett om jag kommer från Riga, Warsawa eller Piteå så ska man ha lika lön för lika arbete.
Utgångspunkten i många reportage är; ”Men han har ju dubbelt så hög lön som i Polen – är inte det bra?” Visst kan det låta bra först. Men problemet är ju att om man jobbar i Sverige så är det ju här man ska köpa mat och betala hyra.
Lördagen den 12 november var det ett reportage i radions program Kaliber om turkar och greker som kom hit på 1960-talet och tvingades bo i tvättstugor, i vindsförråd eller i en kanot i källaren och för dessa bostäder fick de betala dyrt. De hade kommit till Sverige med hopp om att kunna få ett jobb och tjäna pengar. När de kom hit var arbetsmarkanden inte som de trott och då liksom nu blev många utnyttjade med låga löner. I radion berättar de om hur de blev utnyttjade och flera vill inte prata om denna som de säger ”hemska” tid. När vi ser tillbaka verkar alla vara överens om att dessa människor utnyttjades.
Situationen är snarlik idag. Många kommer hit och lovas hög lön och bra villkor. Nu i höstas blev Janis från Lettland uppsagd efter sex veckor från jobbet på Svenska väg. Han fick inte en krona i lön och tvingades bo i bagageluckan på sin bil. Byggettan kunde hjälpa Janis att få ut lönen i efterskott – men något jobb hade han inte kvar.
*
Konkurrens sker inte bara med lön. Förra året dog 49 personer på jobbet - fem av dessa var utländsk arbetskraft. En kraftig överrepresentation. Säkerligen skulle mönstret se ännu värre ut när det gäller arbetsplatsolyckor. När det gäller att dumpa priset handlar det inte bara om löner utan också om människors hälsa. Och inte är det väl någon som säger att det är ok att det skadas eller dör människor på jobbet här i Sverige – för att det är säkrare arbetsplatser än i Lettland.
Fackets uppgift är – nu liksom det var på 1960-talet - att stärka arbetstagarens position, skydda arbetstagarnas villkor och höja värdet av att vara anställd.
*
Vårt mål är att när utländska företag och utländsk arbetskraft arbetar i Sverige så ska de konkurrera på lika villkor som svensk arbetskraft och svenska företag. Vårt mål är inte att driva iväg varken utländska byggnadsarbetare eller utländska företag. Vårt mål är lika villkor. Det handlar om rättvisa. Målet i Vaxholm hade ju varit att vi kunnat lösa konflikten som man gjorde i Lysekil och Älvkarleby.
• På Preem i Lysekil fick 214 thailändska rörmontörer/svetsare 20 000 kronor i månaden istället för 3 000 kr i månaden.
• På hotellbygget i Älvkarleby fick 8 kinesiska byggnadsarbetare 22 000 kronor i månaden istället för knappt 3 000 kronor i månaden.
*
Gång på gång kommer frågan varför inte de utländska byggnadsarbetarna tar kontakt med facket eller kräver högre lön? Ett enkelt svar är att arbetstagarna väldigt ofta inte får lov att kontakta någon utomstående. Vid flera tillfällen har det sagts att de anställda lovat vid sin anställning att inte kontakta facket och absolut inte prata om lön för då får de åka hem direkt eller så får de inte följa med till nästa jobb. Dessutom är det ju så att många som är här och jobbar som byggnadsarbetare kommer från länder där fack-parti- och stat varit ett och facket är inte någon som man vänt sig till när man behöver hjälp.
Därför är det så oerhört viktigt att facket har rätt att kontrollera att löner och andra arbetsvillkor uppfylls i företag där vi inte har medlemmar. Att företagen tecknat avtal innebär inte att de följer avtalen!
För oss har det också varit viktigt att få tillstånd en bra facklig verksamhet i våra grannländer i öster och svenska fack har stöttat uppbyggnaden av en ny fackföreningsrörelse både ekonomiskt och personellt. Det är viktigt så att de som kommer till Sverige och jobbar ska våga ställa krav och veta vart de ska vända sig.
Till syvendes och sist handlar det om att vi alla ska ha samma rättigheter. Det handlar om rättvisa.
Hans Tilly
Förbundsordförande Byggnads