Bygglärlingar - framtidens byggchefer

Ständigt hör man samma sak i den utbildningspolitiska debatten: Vi borde återinföra lärlingssystemet.
I våra bygg-öron låter det konstigt. Vi har ju vårt lärlingssystem. Och det fungerar utmärkt. Gymnasiet är i dag yrkesförberedande och det är tänkt att arbetslivet ska stå för färdigutbildningen. Den enda bransch som erbjuder en kvalificerad färdigutbildning är byggsektorn. 

Men de som vill införa ett nytt lärlingssystem menar ofta något helt annat: sortera bort killar (och en och annan tjej) från gymnasieundervisningen så att de i stället lär sig jobba med händerna. Bakom detta krav ligger fördomen att vissa ungdomar är ”praktiskt lagda”. De ska inte belastas med teoretiska kunskaper i ämnen som svenska, engelska och matematik.

På gymnasierna pluggar i dag över 10 000 tonåringar som valt att satsa på ett byggyrke. Huvudparten av dem kommer att gå vidare direkt ut i byggarbetslivet. De utgör en väldig samhällelig investering i byggbranschen.

Vi som tillhör denna viktiga del av svenskt arbetsliv har starka ekonomiska, moraliska och kamratliga skäl att stödja bygg-gymnasierna och deras elever. Såväl när de går i skolan som när de kommer ut i arbetslivet.

På detta område har vi sedan länge ett centralt samarbete i BYN, Byggindustrins yrkesnämnd, och ett regionalt samarbete i RYK, de regionala yrkeskommittéerna. För oss är detta ett grundläggande inslag i vår del av den svenska modellen.

I somras träffade vi i Byggnads ett nytt utbildningsavtal med våra motparter Sveriges Byggindustrier och Maskinentreprenörerna. I god svensk tradition ska den som lämnat ett bygg-gymnasium efter tre år omfattas av kollektivavtal med lön och en individuell utbildningsplan. Efter cirka två år i arbetslivet ska lärlingen kunna genomgå prov, få yrkesbevis och bli fullbetald.

Den som ägnat fem ungdomsår åt teoretisk och praktisk utbildning och tillägnat sig yrkebevis förtjänar en stark ställning på arbetsmarknaden. Och personifierar Byggnads motto: Stark, stolt, trygg.

Jag tror att vi i framtiden kommer att förlora en del av dessa killar och tjejer som medlemmar. Men vinna dem som bra chefer på våra byggen. Ett yrkesbevis ska vara en stark merit vid en chefsrekrytering. Samtidigt hoppas jag att våra medlemmar visar ödmjukhet och använder sin pedagogiska förmåga mot chefer med annan bakgrund. Mångfald berikar, också på chefssidan.

Den som tagit yrkesbevis och kompletterar med högskolestudier kommer förmodligen att i framtiden bli ännu attraktivare för företagen. Men vägen från bygget till högskolan får inte bli avskräckande lång för den som saknar teoretiska kunskaper. Det är nog så jobbigt ekonomiskt och tidsmässigt att vara vuxenstudent. Denna grundsyn, att gymnasiet ska ge också byggelever gedigna teoretiska kunskaper, delas glädjande nog av våra motparter.

Alla vi i byggbranschen bör samverka för att höja kunskapsnivån. Då kan vi hävda löneläget. Vi i Byggnads är stolta över att byggnadsarbetarna tjänar mest i LO, även om vårt löneläge ligger något under genomsnittet för alla svenskar. Och vi missunnar inte cheferna ute på byggena att tjäna mer än så. Däremot förundras man över vilka hutlösa ekonomiska uttag som görs högst upp i företagen.

Hans Tilly
(började som murarlärling 1966 och valdes till ordförande i Byggnads 2002 )