Svetsaren Reino: ”Till slut vågade jag inte snyta mig, det kom för mycket blod”
Reino Savolainen har jobbat ett långt liv som svetsare. Han älskade sitt jobb, kollegorna och gemenskapen. Men kroppen och lungorna förstördes efter år av farliga rökångor. Tillslut hostade han blod. Nu vill han varna andra genom att berätta sin historia.
– Jag satte heder i att jobba varje dag och kämpade på hela arbetslivet. Pressade mig själv. Det var vansinne och helt fel inser jag idag. Jag skulle ha sagt ifrån och vägrat jobba om jag inte fick en bra säkerhetsutrustning och ordentlig ventilation.
Svetsaren Reino Savolainen lider av en riktigt svår astma och inhalerar starka mediciner fyra gånger om dagen. Vissa dagar mår han bra och kan ägna sig åt sitt favoritintresse flug- och spinnfiske tillsammans med sambon. Andra dagar är han riktigt dålig och måste ligga ned på grund av andnöd.
Han började jobba som svetsare som 15-åring. Han kände sig stark och säkerhet var inget varken han eller arbetsgivarna tänkte på. Under 80-talet stod han i en industrilokal och jobbade med mycket rök och gas i lokalen.
– Det var djungelns lag som rådde. Stress och press gjorde att man ibland struntade att ta på sig skyddsutrustningen, körde bara på för att bli klar. Om man krävde ordentlig säkerhetsutrustning kunde man ge sig fan på att man inte fick jobba hos dem nästa gång.
Idag är arbetsmiljön för en svetsare betydligt säkrare och det är mer självklart att kräva ordentlig säkerhetsutrustning och ventilation av sin arbetsgivare.
Men 2007 sade kroppen ifrån. Reino fick problem med andnöd, både på arbetet och fritiden. Till slut blev det akuten där han fick kortison och syre för att kunna andas. Läkaren på vårdcentralen skrev ett utlåtande om att Reino borde få en omplacering i företaget, vilket ställde till det. Han kunde varken jobba eller vara fortsatt sjukskriven.
– Under fem månaders tid var det oerhört jobbigt, jag fick ingen a-kassa eller något. Det är inte lätt att kämpa mot myndigheter, jag fick ett brev om dagen där de krävde in papper. Det var påfrestande mentalt.
Det var inte förrän han tog kontakt med facket som det vände i rätt riktning. ”Du ska inte betala priset för att du blivit sjuk” var ord han möttes av på Byggnads Västerbotten när de tog sig an Reinos fall.
– Försäkringsombudsmannen Jon Andersson på Byggnads borde vara stadsminister, det är en fantastisk kille. Hade jag varit själv i det här hade jag ramlat av släden direkt. Man orkar inte kämpa mot myndigheter, det är oerhört psykiskt påfrestande.
I samma veva gick Reino från att blöda näsblod ohämmat varje dag till att hosta blod. Så irriterade var luftvägarna.
–Till slut vågade jag inte snyta mig, det kom alldeles för mycket blod.
Väl på yrkesmedicin i Umeå fanns en helt annan kunskap. Reino fick rätt sorts mediciner och Jon Andersson vann tillslut mot myndigheter och arbetsgivare efter ett par års kamp. Reino fick livränta och kunde äntligen slappna av rent ekonomiskt.
Om du skulle kunna prata med dig själv som 20-åring, vad skulle du säga då?
– Att jag inte skulle vara så het som jag var när jag var ung. Att jag skulle vägrat jobba om det inte kunde ske på ett säkert sätt. Det här smyger sig på en sakteligen, det är inget man märker. Jag vill ställa upp och berätta, som ett varningstecken för alla som jobbar i branschen. Ställ krav på din arbetsgivare.