Ordlista för avtalsrörelsen

Originaltext av Harald Gatu, Dagens Arbete.

A

ackord

Lönesystem där ersättningen beror på resultat och kan mätas först efter det att arbetet utförts.

ajournera

Skjuta upp, senarelägga.

allmänna anställningsvillkor

Den del av avtalet som inte handlar om löner utan om exempelvis arbetstider, regler för permission, obekväm arbetstid, övertid och så vidare.

arbetsgivaravgift

De sociala avgifter som arbetsgivaren betalar in till staten.

arbetskraftskostnad 

Lön plus sociala avgifter.

arbetsmarknad

Marknaden där arbete köps och säljs.

arbetsrätt

Lagar för arbetsmarknaden.

arbetstidsbank

Där samlas arbetstidsförkortning som sedan kan tas ut som ledighet och i vissa fall pengar. Olika avtal har olika regler.

avkastningskrav

Ägarnas krav på hur hög vinsten (avkastningen) i företaget ska vara.

avtalskrav

Inför avtalsförhandlingarna med arbetsgivaren formulerar facket ett antal krav som man vill ha genomförda. Till exempel höjda löner och kortare arbetstid.

avtalsperiod

Avtalets längd.

avtalsplattform

För de fem facken inom industrin ligger den gemensamma plattformen till grund för varje förbunds avtalskrav. I plattformen finns exempelvis krav på löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling.

avtalsråd

Avtalsrådet uttalar sig om avtalet ska förlängas, sägas upp eller ingå i förtidsförhandlingar. De behandlar och prövar sen förslag till ett nytt avtal. Rådet består av förbundsstyrelsens ledamöter, regionernas avtalsansvariga och ledamöter från regionerna.

D

deflation

När så gott som alla priser (den allmänna prisnivån) sjunker.

deltidspension 

Systemet ger dig rätt att gå ner till deltid från den månad du fyller 60 år. För att ha råd att gå ner till deltid överförs en premie till en speciell pensionsförsäkring som går att utnyttja när du önskar utnyttja rätten till deltidspension.

devalvering

När ett lands valuta sänks i förhållande till andra länders valutor. I praktiken en lönesänkning.

disponibel inkomst

Vad du har kvar i plånboken efter inflation och skatt.

F

facken inom industrin

Facken inom industrin är ett samarbete mellan de fackförbund som har undertecknat "Samarbetsavtalet om industriell utveckling och lönebildning" (Industriavtalet). De fem förbunden är: Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Unionen, Livsmedelsarbetareförbundet och GS Läs mer under industriavtalet.

fredsplikt

När ett avtal är undertecknat råder fredsplikt. Då får ingen av parterna, arbetsgivare eller fack, vidta stridsåtgärder.

förbundsavtal

Rikstäckande avtal mellan ett fackförbund och arbetsgivarförbund, till exempel mellan IF Metall och Teknikarbetsgivarna.

förhandlingsordning

Ordningen hur förhandlingar om nya rikstäckande kollektivavtal ska föras. För facken inom industrin regleras förhandlingsformen genom Industriavtalet med arbetsgivarna.

förädlingsvärde

Skillnaden mellan försäljningspriset och kostnaden för produktionen i form av löner, råvaror och utrustning.

G

generalstrejk

En total strejk som omfattar hela eller stora delar av arbetsmarknaden.

generellt påslag

Lika lönepåslag för alla.

H

hängavtal

Ett kollektivavtal som hänvisar till, ”hänger på”, ett annat avtal.

I

individgaranti

Garanterad lönehöjning för var och en.

individuell lönesättning

Lönen sätts, med stort inflytande av chefen, utifrån att den anställdes egenskaper (samarbetsförmåga, kunskaper, duglighet) värdesätts.

individuell löneutveckling

Möjlighet att öka sin lön till exempel genom att klättra i ett lönesystem, exempelvis med en kompetenstrappa där man får betalt om man kan mer och om man tar på sig svårare arbetsuppgifter.

industriavtalet

Ett samarbetsavtal om industriell utveckling och lönebildning. Ursprungligen tecknat 1997. Nytecknat 2011. De fem förbunden är: Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Unionen, Livsmedelsarbetareförbundet och GS). Avtalet innebar en modell för avtalsförhandlingar och samarbete för utveckling av industrin.

inflation

När så gott som alla priser (den allmänna prisnivån) stiger.

inkomstpolitik

En politik som försöker dämpa löneökningar och prisökningar.

K

klausul

En tilläggsbestämmelse, ett förbehåll i ett avtal.

kollektivavtal

Ett juridiskt bindande avtal mellan fackförening och arbetsgivare om löner och allmänna anställningsvillkor.

kompetensutveckling

När kunskapen ökar, antingen genom utbildning eller utveckling i arbetet.

konjunktur

Upp- och nergångar i ekonomin. I avtalsförhandlingar gynnas fackföreningarna av högkonjunktur, då råder efterfrågan på arbetskraft och företagen har i regel goda vinster. I lågkonjunktur med hög arbetslöshet är det däremot svårare för facken att få igenom sina krav.

L

livsarbetstidspremie

En typ av arbetstidsförkortning som finns i vissa avtal och som innebär att livsarbetstiden kan förkortas. Premien betalas in som ett komplement till avtalspensionen. Till exempel genom deltidsarbete. Se även deltidsarbete (DP).

lock out

Arbetsgivarens konfliktvapen. De anställda stängs ute från jobbet och får ingen lön.

lokala förhandlingar

När företaget och det lokala facket förhandlar om till exempel löner.

löneandel

Den del av nationalinkomsten som löntagarna tar hand om i form av löner och sociala avgifter. Se vinstandel.

löneglidning

Löneökningar utanför avtalet.

lönesystem

Ett system som bestämmer löneskillnaderna på en arbetsplats.

löneöversyn

Översyn av lönerna där de lokala parterna går igenom de anställdas löner och ser vad som ska rättas till.

M

marknadskrafter

När tillgång och efterfrågan bestämmer priset till exempel på arbete, det vill säga lön.

medarbetaravtal

Avtal med gemensamma och likalydande villkor för arbetare och tjänstemän.

medling

När parterna inte kommer överens kan medlare inkallas för att jämka ihop en kompromiss. I Industriavtalet ersätter de opartiska ordförandena i praktiken som medlare.

minimilöneavtal

Kollektivavtal som innebär att lägre lön än avtalets lägsta timlön inte kan betalas ut. Däremot finns det inga gränser uppåt för hur mycket en arbetsgivare väljer att betala.

märket

En norm för hur mycket lönerna ska öka på svensk arbetsmarknad under den kommande avtalsperioden. Sätts av fackföreningar och arbetsgivarorganisationer inom industrin.

N

nominell lön

Lön före inflation.

normallöneavtal

Kollektivavtal som innebär att varje arbete har ett pris, en bestämd lön ska utgå för ett bestämt arbete.

O

omvandlingstryck

Höga löner pressar företagen att rationalisera och effektivisera produktionen så att produktiviteten ökar.

opo

Opartiska ordförande. Fungerar som medlare i de avtalsförhandlingar som täcks av Industriavtalet.

P

parter

Arbetsgivarorganisationer och fackförbund är arbetsmarknadens parter.

pott

En genomsnittlig löneökning som tas fram i centrala förhandlingar och sedan fördelas lokalt i förhandlingar mellan företaget och det lokala facket.

produktivitet

Produktion per timme eller per anställd.

prolongering

När ett avtal förlängs.

R

reallön

Vad som är kvar av lönen efter inflationen.

riksavtal

Ett rikstäckande kollektivavtal med minimiregler som inte får underskridas.

S

samordnade förhandlingar

När avtalsförhandlingar förs gemensamt av flera fackförbund.

sjuklön

Den del av sjukersättningen som arbetsgivaren betalar. Idag betalar arbetsgivaren ersättningen till den sjuke under de två första sjukveckorna, men undantag för den första dagen (karensdagen).

solidarisk lönepolitik

Lika lön för lika arbete, rättvisa löneskillnader som skapar omvandlingstryck och ökad produktivitet i företagen. Den solidariska lönepolitiken förutsätter en aktiv arbetsmarknadspolitik som tar hand om de som blir utan arbete i de företag som inte klarar av att betala avtalets lägsta löner.

stagflation

När både arbetslösheten och inflationen är hög.

strandning

När parterna inte kommer överens.

stridsåtgärd

Parterna har rätt att vidta stridsåtgärder i ett avtalslöst tillstånd. Arbetsgivare kan stänga ute de anställda från jobbet (lock out). De anställda kan vägra jobba övertid (övertidsblockad) eller strejka.

strukturomvandling

En process där vissa branscher går framåt medan andra går bakåt och kanske till och med försvinner.

stupstock

En regel i avtalet som gäller om fack och arbetsgivare inte kommer överens om något annat.

subjektiv lönesättning

Lönesättning som baseras på chefens personliga uppfattning om den anställde och med syfte att rangordna personer.

T

tillfälligt avtalslöst tillstånd

Tiden då ett avtal löpt ut och inget nytt tecknats.

tillsvidareanställning

Fast anställning, i motsats till tidsbegränsad anställning.

U

utrymme

Möjligheten att öka löner och förkorta arbetstid utan att samhällsekonomin skadas.

V

varsel

När en part förvarnar den andra att man tänker gå i konflikt. En arbetsgivare kan också varsla – förvarna – om uppsägningar.

vild strejk

Olaglig strejk.

vinst

Skillnaden mellan företagets inkomster och kostnader.

vinstandel

Den del av nationalinkomsten som kapitalägarna tar hand om i form av vinster.

visstidsanställning

Tillfällig, tidsbegränsad anställning.

Ö

övergångsbestämmelser

Regler för hur lönerna förändras under avtalsperioden.