Investeringsstödet för hyresrätter är avgörande för bostadsbyggandet
Utan investeringsstödet kommer bostadsbyggandet att minska kraftigt i hela landet. Sveriges politiker, oavsett partitillhörighet, måste inse att investeringsstödet är helt avgörande för att bygga bort bostadsbristen.
Dagens bostadsbrist drabbar alla: unga som harvar runt på andrahandsmarknaden, nyskilda som behöver ett hem i närheten av barnens skola, alla de som fått jobb i en ny stad. Sverige har sedan 2017 ett statligt investeringsstöd för hyresrätter och studentbostäder. Stödet infördes för att fler ska kunna bo i en lägenhet med rimlig hyra, en reform och som har blivit helt avgörande för bostadsbyggandet. Trots det är stödets framtid osäker. De forna allianspartierna och Sverigedemokraterna - vill nu avskaffa stödet. Helt utan att presentera andra lösningar.
Partiernas hållning blir än mer obegriplig när investeringsstödet levererar, framför allt i små- och medelstora städer där bostadsbyggandet är helt beroende av stödet. I hela landet har ca 50 000 hyresrätter med rimlig hyra byggts eller påbörjats under fyra år.
Vår granne Finland har sedan länge insett vikten av ett väl fungerade investeringsstöd. I Finland står staten för motsvarande 36 miljarder årligen i förmånliga lån, och hälften av alla hyresrätter är byggda med statligt stöd. Stödet har bred politisk acceptans från höger till vänster. Insikten finns att marknaden inte på egen hand löser bostadsförsörjningen.
När staten står som medfinansiär, och villkorar med lägre hyra, så minskar risken och projekten går ihop. Det är särskilt effektivt i lågkonjunktur, där effekten både blir att fler projekt blir av och att hyran i det som byggs blir lägre. Investeringsstödet är ett centralt politiskt redskap för att hålla uppe byggandet när konjunkturen sviktar, och att försäkra att en del av de lägenheter som byggs har en rimlig hyra. Utan investeringsstöd kan till exempel en nyproducerad 2:a bli 1 000 kronor dyrare per månad. För en familj med höginkomsttagare kan det låta som en småsak. Men en tusenlapp är mycket pengar för en fattigpensionär eller ensamstående förälder.
Utan investeringsstödet kommer bostadsbyggandet att minska kraftigt i hela landet. Detta på grund av att det finns för få hushåll som klarar av att betala de hyror som nyproducerade hyresrätter utan investeringsstöd kräver. Ett minskat byggande kan leda till en ökad arbetslöshet i byggbranschen. Något som sannolikt kommer att kosta staten mer i slutändan än vad investeringsstödet gör.
Den bostadsskuld vi dras med sedan 90-talet har ackumulerats under åren av lågt byggande. Den behöver vi bygga ikapp för att matcha den beräknade befolkningsökningen. Enligt Boverket måste det byggas ca 60 000 bostäder varje år fram till 2030. Hur tänker de politiker som vill avskaffa investeringsstödet att det ska ske? Att avskaffa investeringsstödet, det som varit själva garanten för bostadsbyggandet, är inte rätt väg att gå.
Med undantag för M/KD budgeten 2019 har investeringsstödet överlevt decemberöverenskommelser, regeringsombildningar, budgetkontroverser och januariavtal. Men nu är det en knapptryckning i riksdagen från att försvinna. Byggandet av hyresrätter till rimliga hyror når historiska höga nivåer, detta tack vare det statliga stödet. Sveriges politiker, oavsett partitillhörighet, måste inse att investeringsstödet är helt avgörande för att bygga bort bostadsbristen.