Debattartikel: ”Oron för pensionen kan få LO-medlemmar att byta parti”

Följande text publicerades på DN Debatt 25 mars 2021

Debattartikeln är baserad på rapporten Pensionsoron som finns i sin helhet här.

Torsdag 25/3 presenteras rapporten med ett seminarium på Byggnads facebooksida

Missnöjet och oron kring pensionerna är stor i vårt land. Svenska folket blev vid pensionsreformen 1999 utlovade minst 70 procent av lönen i pension med tjänstepensionen inräknad men i snitt får den som går i pension i dag cirka 60 procent av sin slutlön med tjänstepension. Hur ser svenska folket på sina egna pensioner och pensionspolitiken i dag?

Fackförbundet Byggnads och idéinstitutet Katalys lät Novus ställa ett antal frågor till väljarna om pensionssystemet och vilka partier som har den bästa pensionspolitiken.

Resultatet visar att stora väljargrupper är beredda att byta parti om ett annat parti presenterar en pensions­reform med höjda pensioner för vanliga löntagare. Pensionsfrågan kan avgöra val och vilket parti som får löntagarnas stöd i framtiden, inte minst i kampen mellan Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Resultatet av undersökningen visar:

1 Över hälften av medborgarna är oroliga för att de kommer att få eller redan har en för låg pension. Oron för framtiden är tydligast hos de som själva närmar sig pension och hos lågav­lönade. 64 procent av 50–64-åringarna är ganska eller mycket oroliga för att få en låg pension. Men hela 42 procent av 18–29-åringarna känner oro inför storleken på sin pension. Redan i unga år finns en osäkerhet kring om pensionen kommer att räcka.

Pensionsoron är större bland dem med kort utbildning och 77 procent av de som har annan sysselsättning (till exempel sjukskrivna eller i sjuk­ersättning) är oroliga för att få en låg pension. 65 procent av de LO-anslutna hyser samma oro liksom 67 procent av SD-väljarna som är den mest pensionsoroliga väljargruppen. För den som upplever att välfärden sviker, ligger det nära att rösta på SD.

2 Fyra av tio väljare vet inte vilket parti som har bäst pensionspolitik. Det är en stor andel för ett politik­område som berör nästan alla. 13 procent tycker att S har den bästa pensions­politiken, men nästan lika många, 11 procent, anser att SD har den bästa politiken. I princip ingen tycker att MP har den bästa politiken för att upprätthålla goda pensioner och medan väljare i regel tycker att det egna partiet har den bästa pensionspolitiken, tycker bara 3 procent av MP-väljarna att det egna partiet har bäst politik.

3 Var tredje väljare och varannan LO-medlem är beredd att byta parti på pensionsfrågan. 36 procent av väljarna uppger att det är minst 50 procents chans att de skulle byta till ett parti som presenterar ett pensionssystem som ger högre pensioner för låg- och medelinkomsttagare.

Hälften av de osäkra väljarna uppger att det är minst 50 procents chans att de byter till ett sådant parti. Bland de som har en partisympati, är SD:s och S väljare klart mest benägna att byta, 41 procent i bägge partierna kan byta parti. Mönstret går igen i arbetslivet där varannan LO-medlem – 47 procent – är beredd att byta parti på pensionsfrågan, liksom 44 procent av arbetarväljarna. C- och M-väljarna är minst benägna att byta parti på pensionsfrågan.

4 Över hälften av de svarande, 55 procent, tycker att de som slits ut på jobbet och tvingas sluta arbeta i förtid ska kompenseras i högre utsträckning. Nästan sju av tio, 69 procent, av de som har nära till pension är positiva till högre kompensation medan endast 38 procent i den yngsta åldersgruppen är positiva till en sådan kompensation. Kompensation för utslitna kroppar är något som blir mer aktuellt ju mer livserfarenhet man får och ju mer den egna kroppen värker. Tittar vi på klass går mönstret igen. 72 procent av LO-medlemmarna, är positiva till en kompensation i pensionen för den som tvingas sluta. Samma siffra för Saco-medlemmar är 42 procent.

5 59 procent av väljarna tycker att det ska löna sig i högre utsträckning i pensionskuvertet att jobba. 70 procent av TCO-medlemmarna är positiva till förslaget, liksom 65 procent av de LO-anslutna och 59 procent av Saco-medlemmarna.

Hela 75 procent av M- och SD-väljarna är positiva till att arbete ska leda till bättre pensioner. Borgerliga väljare är mer positiva än rödgröna. Bland de rödgröna är S-sympatisörer mest positiva, 49 procent. V-väljarna sticker ut – 18 procent tycker att arbete ska löna sig i lägre utsträckning.

6 Sex av tio i yrkesför ålder skulle klara sig dåligt på dagens pensionsnivåer runt 60 procent av lönen. 67 procent i gruppen 50–64 år tror att de kommer att klara sig dåligt. Av egenföretagarna bedömer 66 procent att de skulle ha det svårt eller mycket svårt att klara sig på dagens pensionsnivåer medan 71 procent av LO-medlemmar skulle klara sig dåligt. 50 procent av Saco-medlemmarna uppger däremot att de skulle klara sig ganska eller mycket bra på motsvarande andel av lönen i pension. Samma siffra för LO-kollektivet är 22 procent.

7 2 procent av SD-väljarna anser sig klara sig dåligt på dagens pensionsnivåer. Tryggast är C-väljarna där 46 procent skulle klara sig bra men även bland C-sympatisörer skulle fler, 48 procent klara sig ganska eller mycket dåligt. Bland de som är pensionärer uppger en majoritet att de klarar sig men närstuderar man siffrorna är det tydligt att dagens system brister. 22 procent av dagens pensionärer uppger sig klara sig mycket eller ganska dåligt på sin pension.

Pensionsoron är utbredd i Sverige. Att fyra av tio unga vuxna mellan 18 och 29 år känner pensionsoro visar att det svenska pensionssystemet skapar trygghet för statsfinanserna, men inte för individerna. Det är ett misslyckande. Svenskarna tycker att arbete ska löna sig i pensionskuvertet, även för de med låga löner. Att borgerliga väljare är mest positiva beror sannolikt på att de anser att den med högre lön inte får ut tillräckligt hög pension i relation till vad de betalar in i dag. Det tål att fundera på vad det gör med trovärdigheten för systemet.

Oron för sin egen pension syns mest hos SD:s väljare. Även om invandringsfrågan är viktig för dessa väljare, kan besvikelse över de urgröpta trygghetssystemen inte underskattas som motiv för att rösta på SD. Dessa väljare har hög beredskap för att byta parti om ett annat parti presenterar en pensions­reform med höjda pensioner för vanliga löntagare. Här finns också ett starkt skäl för Socialdemokraterna att lyssna. Det finns ett starkt stöd, inte bara från låglöne- och arbetargrupper, för att stärka pensionerna för de som arbetar ett helt liv med låg lön och de som sliter ut sig på arbetet.

Pensionerna är en fråga som kan avgöra val. Fyra av tio osäkra väljare kan tänka sig att rösta på ett parti som går till val på ett förslag om högre pensioner. S-väljarna liksom SD-väljarna är starkt benägna att byta parti om ett annat parti presenterar en hållbar pensionsreform, liksom hälften av LO-medlemmarna. S skulle kunna vinna tillbaka många väljare på att driva pensionsfrågan ur ett löntagarperspektiv, men riskerar också att förlora många väljare om partiet upplevs som tvåa på bollen i pensionsfrågan.

Dagens pensionsoro är en tickande bomb med kraft att rita om den politiska kartan, precis som 1950-talets ATP-strid. Vår undersökning visar att det är en fråga som går att vinna eller förlora val på. Frågan är vilket parti som tar bollen.

Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnads

Daniel Suhonen, chef fackliga idéinstitutet Katalys

Lisa Gemmel, utredare vid Katalys och rapportförfattare

• Rapporten ”Pensionsoro” släpps i dag av Byggnads och Katalys.
• Den är baserad på en opinionsmätning genomförd av Novus under perioden 18 februari till 3 mars 2021 med totalt 2 095 svarande, en svarsfrekvens på 63 procent.
• Undersökningen är genomförd via webbintervjuer. Individurvalet har dragits slumpmässigt av Novus ur Novus förrekryterade Sverigepanel.
• Rapporten är författad av Lisa Gemmel vid fackliga idéinstitutet Katalys och är en del av Byggnads pensionsprojekt ”En pension att leva på” som genomförs av fackliga idéinstitutet Katalys.