Sju av tio säger nej till lönedumpning

 

Att sälja sitt arbete till nivåer under miniminivån i gällande avtal – ofta kallat lönedumpning – är ingen lösning som faller svenska folket i smaken. Det visar en undersökning som sex LO-förbund nyligen genomfört med hjälp av Novus Opinion. Mer än sju av tio säger nej till lönedumpning, bara 5 procent är positiva. Målgruppen för undersökningen har varit den svenska allmänheten och 1 000 personer, 18 år eller äldre, har tillfrågats.

Begreppet lönedumpning har de senaste åren, särskilt efter EU: s utvidgning och öppnandet för fri rörlighet av arbetskraft, blivit mer och mer omdiskuterat.

Många oroas för att lönerna pressas under kollektivavtalsnivån. När vi frågade allmänheten om dess allmänna inställning till så kallad lönedumpning svarar mer än sju av tio respondenter att de är mycket negativa eller ganska negativt inställda till detta. En klar majoritet accepterar inte att arbetsmarknaden utvecklas på ett sätt där människor tvingas arbeta för en ersättning som ligger under de nivåer som har fastställts i kollektivavtalen.

 

Tydligt budskap

 

Vårt och svenska folkets budskap till arbetsgivarna nu och inför nästa års stora avtalsrörelse är: vi accepterar inte lönedumpning. Vi ska inte konkurrera med sämre löner och arbetsvillkor. Våra förhandlingar kommer även i fortsättningen att bygga på att våra medlemmar ska få reallöneförbättringar.

Vår undersökning visar också att folk inte accepterar lönedumping som ett verktyg för företag att konkurrera med varandra. När det gäller den svenska arbetsmarknaden och påståendet: "man ska inte kunna konkurrera med hjälp av så kallad lönedumpning" svarar två av tre, eller 66 procent, att det är viktigt att man inte skall kunna konkurrera med hjälp av lönedumpning.

 

Lönedumpning räddar inte jobb

 

Kan lönedumpning rädda jobb? Det tror inte vi. Ett avtal liknande det som nu har tecknats för industrin kan vara en kortsiktig lösning för att företag ska kunna övervintra en kortare period av tuffa tider, men det finns inga garantier för detta eller för fortsatta arbetstillfällen efter att avtalet löpt ut.

Dessutom riskerar de arbetstagare som går ned i arbetstid att få en ännu lägre a-kassa om de senare bli uppsagda. Trots det har det framförts förslag som kan leda till mer lönedumpning. Den så kallade Stråthutredningen, som är ute på remiss, föreslår bland annat att utländska företag som kan visa upp ett kollektivavtal från ett annat land där villkoren ligger på en likvärdig nivå som i ett svenskt avtal, inte är skyldiga att teckna avtal med det svenska facket. Det innebär att facket är tvunget att acceptera avtalet utan kontrollmöjligheter. Det här skapar kryphål. Oseriösa arbetsgivare kan spela ut schysta företag genom falska avtal.

Den framgångsrika svenska modellen bygger på att båda parter kan lita på att de avtal som sluts gäller och att de undanröjer dumpning och illojal konkurrens. Därför måste regeringen avvisa förslaget.

Stråthutredningen föreslår också att kollektivavtalen ska innehålla en minimilön för att underlätta för utländska företag att räkna på lönekostnader. Det medför en risk att vi inte längre kan hävda löner på avtalsnivå för arbete som utförs i Sverige. Det kan leda till lönedumpning.

Regeringen är inte orsaken till lågkonjunkturen, mycket är globalt, men regeringen bidrar till krisen genom hur man agerar – och hur man inte agerar. "Första hjälpen" till bankerna är ett exempel på en statlig insats. Men när det gäller omställning för arbetstagarna i strukturomvandlingen så lyser regeringens insatser med sin frånvaro. Då hänvisar man bara till arbetsmarknadens parter.

 

Trygghet för den enskilde

 

För Sveriges stora och viktiga industrier, för utvecklingen av offentlig sektor, för bostadsbyggandet, för satsningar på infrastrukturen eller för att skapa nya, så kallade gröna jobb – tycks regeringen ha lämnat walk-over. Vi kräver en offensivare arbetsmarknadspolitik som också innefattar ökad trygghet för den enskilde. Detta kommer på sikt att gynna såväl tillväxten som den gemensamma välfärden.

Regeringen tar inte sitt ansvar, men vi tar vårt. För oss fortsätter kampen på Kollektivavtalets dag den 17 mars, för kollektivavtal och mot lönedumpning. Främst tar vi kampen för att våra utländska kollegor ska ha samma löner och villkor som inhemsk arbetskraft vid arbete i Sverige, så undviker vi lönedumpning. Något annat är otänkbart. I Sverige ska vi konkurrera med schysta villkor enligt kollektivavtal inte genom lägre löner.

 

Hans Tilly Janne Rudén Clas Linder

Förbundsordförande Förbundsordförande Förbundsordförande

Byggnads SEKO Transport

 

Hans Öhlund Stig Larsson Lars-Åke Lundin

Förbundsordförande Förbundsordförande Förbundsordförande

Fastighets Elektrikerna Målarna