Överlever den svenska modellen?

Lindberg ställde två frågor till några ledande företrädare för arbetsmarknadens parter i den efterföljande debatten; Kan den svenska modellen överleva och bör den överleva?

I korthet kan sägas att det Henrik Lindberg kommer fram till i rapporten är slutsatsen att dagens svenska modell skapar ungdomsarbetslöshet och stänger ute invandrare från arbetsmarknaden. Han menade att omvärldsvillkoren ändrat förutsättningarna för den svenska modellen. Han pratade mycket om ett insider/outsiderperspektiv och hänvisade till att lönebildningen främst styrs av dem som har fasta och stabila jobb, dvs. insiders. När sysselsättningen faller och risken för arbetslöshet ökar för dessa insiders dämpas kravet på lönestegringar. Men då arbetslösheten stabiliserats på en högre nivå upplever insiders att risken för att förlora jobbet är väldigt liten och därmed menar Henrik att det snarare är förändringar i arbetslösheten som påverkar lönebildningen än den höga arbetslösheten i sig. Och det skulle medföra att lönerna sätts på en sådan nivå att de som har arbete inte riskerar något och de kallade outsiders inte kommer in igen på arbetsmarknaden pga. de höga lönenivåerna.

I den efterföljande debatten kritiserade Pär Bardh, LO, Ratio för att använda felaktiga siffror gällande ungdomsarbetslöshetsstatistiken. – En siffra på 11 % istället för 20 % är snarare närmare sanningen! Ungdomar mellan 16-19 år ska inte räknas in i arbetslöshetsstatistiken. Dessutom har ofta de mellan 15-24 tidsbegränsade anställningar, så skyll inte heller på turordningsreglerna, tyckte Per Bardh. Vidare svarade han på frågan om den svenska modellens överlevande att det är oerhört viktigt att parterna tar ansvar för hur arbetsmarknaden ska se ut. – Vi ska fortsätta ha en svensk modell, men den bör förändras.

Christer Ågren, Svenskt Näringsliv, gillade Ratios outsider/insider perspektiv. Han poängterade inte helt oväntat att bl.a. att LAS är ett hot mot konkurrenskraften. – I en ekonomisk kris, som den vi har nu, blir påfrestningarna stora och därför är det viktigt att vi säkrar de svenska företagens konkurrenskraft, sa han.

Claes Strååth, Medlingsinstitutet, suckade över Lavalutredningens 425 sidor då han använde den som ett exempel på att parterna inte är överens om anpassningen av den svenska modellen. Nu har vi dessutom en Europadomstol och ett antal konventioner att ta hänsyn till och det kräver aktivt ansvarstagande parter. Samtidigt tycket han att pratet om hotet mot den svenska modellen är betydligt överdrivet. Den svenska modellen har överlevt två världskrig och kvinnlig rösträtt sa han, vilket frambringade en del munterhet hos den svettiga publiken. 

 – Det största hotet är vår egen inställning då vi inte förstår att uppskatta det system vi har. Parterna har ett ansvar att visa på de goda förutsättningarna med det här systemet och vi är dåliga på att marknadsföra det, menade han.

Dag Klackenberg, Svensk Handel, drömmer om den tid då ett handslag gällde. – Det psykologiska tonläget parterna emellan är viktigt, att kunna lita på varandra, sa han. Samtidigt lyfte han fram en ”Nöjd kund – undersökning” de gjort bland sina medlemsföretag.

– Resultatet förvånade oss, de större företagen tyckte att den absolut viktigaste uppgiften var att vi kunde leverera bra kollektivavtal! Vilket kan sägas lite motsägelsefullt då han tidigare pratat om betydelsen av att komma bort från ”centraliserade modeller”.

Panelen diskuterade om det omdebatterade krisavtal IF Metall slöt med arbetsgivarsidan och där var alla överens. – Krisavtalet visade på en tendens till förändring, tyckte Christer Ågren, Svenskt Näringsliv. Per Bardh replikerade med att påpeka att krisavtalet slöts i en extraordinär situation. – Det fanns två vägar, att säga upp folk eller att parterna skulle anpassa sig i en extrem krissituation, och det var det vi gjorde. Men det krisavtal som slöts kan naturligtvis inte översättas generellt, avslutade han.

Slutligen kan seminariet sammanfattas med att deltagarna i debatten var överens om att den svenska modellen kommer att överleva om den kan förändras och anpassas.